Apor och Roulette

Gibraltar! Ja, nu är vi faktiskt här! Innan resan sa vi att “ Ett mål är att nå Gibraltar åtminstone.” och nu är vi så här efter 4månader och nästan 3000 sjömil, eller 2837 för att vara exakt. Det är väldigt långt, särskilt för någon som från början var en Landkrabba. Men tack vare en fantastisk Kapten så blev det möjligt. Vi sa också höger eller vänster. Med det menade vi om vi skulle ta “skuttet” över till Västindien eller in i Medelhavet. Efter lite besvärligheter för de gamla “päronen” så väljer vi att ta Medelhavet i vinter för att lättare kunna ha en tillgänglighet hem. Så då säger vi “Hej , hej Medelhavet”!

DSC_0505, Gibraltar

Gibraltar så. Vi tog som sagt en nattsegling och hade i princip så spegelblankt vatten så att stjärnorna speglade sej i havet. Det var bra att vi valde “lugnt vatten”  för när vi kom till udden vid Tarifa och Gibraltar sundet tidigt på morgonkvisten hade vi visserligen med-ström, så vi gjorde 8 knop, men vinden var emot och drog runt udden så det blev riktigt guppigt. Tjejerna hade tagit passet fram till 3:30 och sov men det dröjde inte många minuter av guppande förrän Landkrabban var uppe igen. Det där med gupp och sömn är en kombination som antagligen inte riktigt fungerar för Landkrabbor. Jessica är i princip uppfödd på båt, dum kommentar förresten, hon är ju syster till Dennis, så hon sov naturligtvis i godan ro. För ovanligheten så fick vi oss en soluppgång och strax där efter dök Gibraltarklippan upp.

DSC_0447, Gibraltar DSC_0451, Gibraltar

Gibraltar känns verkligen Brittiskt trots att Spanien ligger runtomkring. Det är väl en hel del politik det där med om Gibraltar ska vara Brittiskt eller Spanskt men -67 och rätt nyligen hade de folkomröstning med resultatet, båda gångerna, att 99% av befolkningen ville vara Brittisk. Vi strosade omkring, shoppade, ja det är ju ändå taxfree och bland annat så är parfym billigt.

DSC_0477, Gibraltar DSC_0480, Gibraltar

Det finns också sightseeing taxis som tar dej upp på toppen och runt omkring till olika sevärdheter och under färden berättar chauffören om historia och andra anekdoter. Högst uppe på toppen såg vi också dessa berömda apor. Numera har de “folkbokföring” och det är förbjudet att mata dem utan de får frukt och andra nyttigheter på speciella matställen. Förr så blev de så feta och fick dåliga tänder av turisternas skräp. Det finns förresten ett talesätt att “ så länge det finns apor på berget är Gibraltar brittiskt”. Kanske därför de är så måna om apornas hälsa. Även kalkstens grotta och krigstunnlar besöktes.

DSC_0553, Gibraltar DSC_0540, Gibraltar DSC_0551, Gibraltar

Vi låg i hamnen Marina Bay. Det märkliga här är att landningsbanan ligger precis intill. Gibraltars flygplats anses ha den femte farligaste landningsbanan i världen. Bara en sån sak.  Men rätt coolt var det faktiskt att följa Jessica till flygplatsen, promenerandes, det går alltså en bilväg över landningsbanan!

DSC_0492, Gibraltar DSC_0574, Gibraltar IMG_4289, Gibraltar

Förresten, sista kvällen för vår gäst slog vi på stort med supergod middag på restaurangen Gauchos. Helt sagolikt gott kött. Vi skrattade gott när Kaptenen fick in sin tallrik med, ja i princip, kött från allt 4-bent som finns och lite till. Den tallriken hade lätt räckt till 3 personer minst.

12140841_10208062057539225_7053664791504734280_n

När vi var påväg hemåt så passerade vi Casinot. Det såg så snyggt ut, en omgjord kryssningsbåt, så vi tyckte att ett studiebesök var på sin plats.

DSC_0472, Gibraltar

Först provade vi en maskin men det var tråkigt. Sen såg vi rouletten. Croupieren vid roulett bordet, som haft en väldigt lugn kväll, fick sej nog en av de roligaste kvällarna på länge. Tänk er, två yviga svenskor som frågade hål i huvudet på honom om regler och vad man får göra och inte, statistik och annan kunskap som eventuellt kunde behövas för roulett spel. Vi tror nog att det var längesen han skrattat så mycket på jobbet. Att vi också lockade till oss fullt med spelare runt vårt bord borde de vara rätt glada för och de andra spelarna hade nog också en något annorlunda roulettkväll. Även den trevliga chefen sa hej när vi var påväg hem. Hon visade sej vara Svenska, och hade antagligen ännu roligare än croupiern, eftersom hon förstod vad vi sa. Kaptenen höll sej lite taktiskt i bakgrunden men vi tyckte att han såg ut som vår livvakt, så det passade bra. Om vi vann? Njaä, vi hade en väldigt blygsam insats, seglar budget som vi har, men från början vann vi så att vi kunde hålla på och spela länge. Sen gick det sådär med rouletten och den blygsamma vinsten vi fick på en maskin, den tog vi aldrig ut.

DSC_0486, Gibraltar

 

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *