Bara blått och en objuden gäst

Ja då har vi tagit några “långa ben”, som man säger på seglarspråk. Inte för att det riktigt framgår varför man använder det uttrycket men det kan väl ha nåt att göra med Mäster Katten i stövlarna kanske. 😉

Vi kom in rätt sent till Figuera da Foz men vi gick ändå upp och åt en god middag och provade en Portugisisk rätt, Catapalan som var någon slags fiskgryta med fisk o skaldjur ångade i vittvin och örter.  Gott var det i alla fall och vi åt med god aptit. Det är roligt att prova lokala specialitéer, om det inte är allt för konstiga saker förstås, och Portugal har ju en fantastisk flora av allehanda fisk, skaldjur och andra sjöodjur.

IMG_4260

När vi skulle åka tidigt på morgonen så skulle vi betala hamnavgiften. Eftersom det övergick från sommar till vinterpriser så var hamnkaptenen snäll och sa att vi kunde betala nästa dag då det skulle bli mycket billigare. Men nu bar det sej inte bättre än att med vinterpriser så kom vintertid. Vi hade räknat ut att vi skulle kunna stoppa avgift och “grind-plupp”  i ett kuvert i brevlådan. Nu var det som så att det varken fanns brevlåda eller hamnkapten på morgonen och efter att ha väntat lite så insåg vi att han nog tagit sovmorgon också. Typiskt! Nå, vi löste det, lite fiffigt,  genom att tejpa upp kuvertet på glasdörrarna med rejält med silvertejp och sen åkte vi.Hoppas att han hittar det, ja eller i och för sig så kan han nog inte undgå att se det.

Om de andra dagarna har varit dimmigt  grå, grå, grå, så var dagen blå, blå, blå så långt ögat kunde nå.

DSC_0492, Peniche

Vi försökte fördriva tiden med ljudbok och fiske fram till målet för dagen, som var Peniche.

DSC_0499, Peniche  DSC_0520, Peniche DSC_0512, Peniche

Det där med fiske är inte riktigt vår grej verkar det som. Vi har helt klart riktigt äckliga beten som inga fiskar vill nappa på och det konstaterade vi efter att det varit stim med hoppande fiskar runt omkring båten, precis som för att reta oss. Men nu ska de få så de tiger! Efter att ha turistat oss (det gick fort, inte mycket att se) och provat ännu en maträtt, kol-grillade sardiner och grillad bläckfisk så styrde vi stegen mot en fiskebutik. Där fick vi hjälp av experter så nu ni, här ska det fiskas!

DSC_0526, Peniche DSC_0527, Peniche DSC_0548, Peniche

Ja, och så var det vår objudna gäst. Mitt ute på böljan blå så hördes det ett litet kvitter. Inte krax eller skrän, utan ett riktigt kvitter. Strax efter så ser vi en liten, liten fågel som försökte landa på båten. Efter några försök så lyckades den, satt e sej och pustade ut och hämtade lite kraft. Det visade sej vara en lite Lövsångare som antagligen var påväg till Afrika för att övervintrat och tappat orken lite. Bilden är tagen genom sprayhoodens rutor för att inte skrämma det lilla pyret.

DSC_0476 Porto

Tur att han kunde lifta en stund med oss i alla fall och vi hoppas att han kommer fram till Afrika välbehållen.

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Bara blått och en objuden gäst

  1. Avundsjuka Elisabeth skriver:

    Låter härligt med vintertid som fortfarande känns som sommar! Jag ser många matbilder med ingen fågel. Blev den också till ett mål, kanske?

  2. Annette skriver:

    Så bra ni verkar ha det och så trevligt och underhållande du skriver.
    Kram ❤️

  3. Kristina skriver:

    Här på Ö:a började dagen med en morgonpromenad runt Hammars Udde. Solen höll på att gå upp och speglade sig i den helt blanka Vänern, vilken fin plats att bo på egentligen :) Vi inser att det är lätt att bli lite hemma blind ibland. Ica bjöd sen på nybakat bröd som avnjöts till frukost :) kram på er <3

    • Katarina skriver:

      Det blir många gånger helt tydligt när man ser sej om i världen, hur verkligen fint det är i Sverige också. Ser fram emot att hälsa på ute på ö.a vad det lider. Kram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *