Blåsdagar och en båt-strykare

Det är alltid så roligt att bli positivt överraskad när första intrycket varit sådär. Så var det när vi anlände till Sciacca.

dsc_0978-sciacca

Det vi såg nere från hamnen såg inte allt för inbjudande ut men när vi sen tog alla de långa och många trapporna, det skulle enligt hamngubbarna finnas någon slags “shuttle-bus” men den så vi inte röken av så vi knatade på ända upp till torget och då minsann så visade sej staden från en helt annan sida. Riktigt trevligt och vi hade tid att strosa runt flera dagar eftersom vi låg inblåsta.

dsc_0968-sciacca dsc_0967-sciacca dsc_0945-sciacca

Staden är känd för all sin keramik och det kunde man inte undgå att se men Krabban tyckte nog att de gick lite väl till överdrift faktiskt och alla “keramik-affärer” hade exakt likadana Sicilianska tallrikar så, nja särskilt unikt verkade det inte vara med den saken. I Sciacca hittade vi också det smalaste huset! Alltså, hur möblerar man sin lägenhet där tro?

dsc_0947-sciacca dsc_0973-sciacca dsc_0955-sciacca

En eftermiddag när vi satt på en trevlig liten uteservering alldeles vid promenaden så fick personalen ett väldans sjå. Det fejades och fixades långbord. Efter ett tag samlades en grupp människor utanför och TV kom och filmade. Krabban frågade så klart genast personalen varför TV var där och det visade sej vara lokala politiker. Det var kanske så nära som vi kom, ni vet ordet som man inte får nämna när man är på Sicilien, som börjar på M och slutar på affia, vem vet.

dsc_0975-sciacca

Sista dagen kom våra vänner i båten K’Dans i fatt oss igen och vi gick ut på en gemensam middag vid “paraply restaurangen”. Det fanns ingen meny utan kyparen sa att “det här serverar vi”, vilket var tre omgångar med smårätter och pasta. Kul och det mesta var riktigt gott.

dsc_0971-sciacca

En obligatorisk runda av 10.000 blev det också och för er som undrar så är “Precious och Long John” fortfarande i tryggt förvar på Resolute. För varje vinst så har något lagts till och rätt många matcher har det blivit med tanke på att det startade med en kork och detta är resultatet hittills.

dsc_0992-favignana

Ett fenomen fick vi också se. De flesta känner väl till regn-bågar men har ni sett “regn-rakar” någon gång?

dsc_0976-sciacca

Efter ännu ett hejdå till våra vänner så gav vi oss iväg mot Sardinien hade vi tänkt. Det gick sådär. Spetsig vind och jobbig sjö gjorde det riktigt obekvämt och med tanke på att det skulle ta två dygn så blev det ett nytt styrelsemöte på Resolute vilket resulterade i att Kaptenen vände in mot kusten och vi ankrade istället, för att nästa morgon ta oss till en ögrupp väster om Sciciliens västra hörn. Här är det naturpark och man ska ha tillstånd hit och tillstånd dit. Med numer lite mer erfarenheter av Italiens lite oklara regler så tog vi det coolt och helt enkelt la oss vid en ledig boj och lite senare på kvällningen kom två trevliga killar och tog upp “boj-kollekten”.

dsc_0986-favignana

På morgonen när vi efter en aningen rullig natt satt och intog vårt morgonkaffe så hörde vi ett väldans plaskande. Först trodde vi det var en fisk men sen frustade “den” också. Det visade sej vara en simmande Italienare som simmade runt båten, eller inte ens runt, han typ strök sej runt den. Kaptenen och Krabban bara tittade helt förvånade på varandra och gapade. Krabban visste att badstegen var nere och slogs av tanken om hon skulle hissa upp den eller inte. En liten stund senare, vid påtåren, så hörs plaskandet igen. Krabban och Kaptenen tittar på varandra och sen ner i vattnet. Japp, mycket riktigt så är det “båt-strykaren” igen men då går det inte att hålla tillbaka och vi utbrister i gapskratt båda två. Nog för att Resolute är en fin båt men såååå närgången behöver man ju inte vara!

dsc_0987-favignana dsc_0988-favignana

Förutom att planera lite jobb på båten framöver ligger vi nu och väntar in lite förhoppningsvis goa medvindar och planerar nu att gå raka vägen till Mallorca, en resa som tar ca tre dygn. Det verkar vara en Levante vi väntar på enligt den här vindrosen i alla fall. Ansiktet med benen, till vänster, är en symbol för Sciciliens tre “ben” (kuster).

dsc_0958-sciacca

Tack för den här gången Scicilien och “ Voglio un bel vento di coda”. Det skulle kunna betyda “Jag önskar en fin medvind” men det är som vanligt med Italien, lite oklart.

dsc_0953-sciacca

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Blåsdagar och en båt-strykare

  1. Annette skriver:

    Härlig läsning!
    Mera!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *