Getingar och brand.

Nu ni, nu har Krabban både fyllt år och druckit en geting. Vid närmare eftertanke så har det varit väldigt mycket “action” på sistone. Fiskardho är en liten by på den norra toppen av ön Kefalonia. Det är ett populärt stopp även för diverse färjor och turistbåtar och det är förmodligen anledningen till att det fanns mer bord och uteserveringar än det finns barr i skogen.

Vi hittade en bra plats och band upp oss mot land med aktern. Som vanligt är det alltid “russel i hamnen” och den här gången blev vi också inblandade. Vi fick en Italienare som granne som hade lite otur när han tänkte och naturligtvis korsade vårt ankare. Han själv hamnade knasigt och drog upp sitt ankare på nytt var på de trasslade in sej i vårt också. Efter mycket trassel så kom Italienaren någotsånär på plats medan Kaptenen och Gerard, från K’Dans, fick försöka köra ut vårt ankare med jollarna.

Vi kan väl också nämna att det fullkomligt rök ur näsborrarna på Krabban vilket nog enbart av kroppsspråket var tydligt nog. “They soooo owe us a bottle of wine” sa Krabban till Karina under det värsta trasslet och sa också att “nästa gång så kommer “BB” (Bitch of the Bay) att stå i fören och styra upp innan sånt här trassel hinner hända”. Italienarna trasslade och grejade och bad om ursäkt emellanåt och när allt lugnat ner sej och vi fyra kunde fortsätta vårt viktiga 10.000 parti så hörde vi plötsligt ett plaskande och ett “Excuse me”. Det var den Italienska damen som kom översimmande med en flaska bubbel! Det var väldigt trevligt gjort och de var genast förlåtna. Det var antagligen sådant som hände dem hela tiden för nästa dag så var de tvungna att ankra om och det slutade med att vännen i jollen fastnade i tampar och helt sonika välte hela jollen upp och ned med motor och allt, så hela grannskapet blev inblandade för att hjälpa till. Italienarna bara skrattade och skakade på huvudet och det kändes som att det kanske var Italiens Papphammar eller Stig-Helmer vi hade som granne.

Det har periodvis varit väldigt mycket getingar på sina ställen. Krabban är inte direkt förtjust i dessa, om än, nyttiga små flygfän. Det har googlats vilt för att hitta bra lösningar och fällor för att slippa dessa enerverande getingar. Här är några varianter för att få bukt med detta. Bygga “getingbo” för att de inte ska konkurrera, Geting-fälla, bränna kaffe så att det ryker. Kaptenen sa strängeligen att något brinnande kaffe inte fick förekomma på Resolute så då blev geting-fällan det som fick gälla. Det gick sådär med två stackare i men det verkar som att en burk coca-cola eller öl funkar bättre. Alkoholist-getingar. Krabban hade en nyöppnad coca-cola och i ett obevakat ögonblick smet det ner en usling varpå Krabban tar en klunk. Med något slags sjätte sinne spottade och fräste Krabban ut allt innan hon ens han tänka. Även getingen var lite förvirrad, socker chockad som han var, så allt gick som tur var bra.

Vi tog oss upp till Lefkas stad igen för att möta upp Krabbans bror Daniel. Undertiden när vi väntade så bröt det ut en storbrand i staden.

Det var tre hus som stod i brand och med vinden så spred sej elden oroväckande fort. Det är både gamla och tätt liggande hus och butiker så det blev ett kritiskt läge där risken var att branden skulle sprida sej utom kontroll. Då kallades “vattenbombaren” in.

Under kanske en, en och en halv timme “bombades” brandhärden och omkringliggande byggnader med kopiösa mängder vatten. Som tur var så fick de allt under kontroll och branden kunde släckas. Vi hade också fantastiskt tur att Resolute, som låg på billiga stadskajen, låg perfekt i vindriktning så vi slapp all brandrök. Värre var det för de i Marinan. Brorsan då? Ja, han tog sej fram, trots avstängda gator, tack vare en företagsam taxichaufför.

Dagen efter fick Krabban både “skönsång”, presenter och bubbel. Till och med en riktigt god båt-födelsedags-tårta avnjöts.

Nu ska vi vidare till en ny ö där det tydligen finns det en hel vik som kallas “wasp-bay” (geting viken), “dit ska vi i n t e åka” säger Krabban med eftertryck!