Nu väntar vi…. igen

Våran kanalfärd har fortsatt i sakta mak. Slussningarna har gått fint och vi har sluppit närkontakt med “Le boat”, charterbåtarna som vimlar omkring på kanalen. I en sluss hade vi en “Le Boat” längst bak och det var värre än en studsboll när de skulle försöka ta sej in i slussen, men sen gick det bättre. Fort Augustus var en liten större by med butiker och pubar och en hel del turister men det var ett välkommet avbrott från allt lugn. Krabban hittade en skotte i kilt och ställde genast upp honom för fotografering. Det hade han inget emot och rätade till klädseln ordentligt. Krabban funderade på skorna. De knyter man nog inte upp i en handvändning minsann.

20562118_10155467318470097_1873212807, Fort Augustus

Restaurang besök blev det också och Kaptenen slog på stort och tog en gammal hederlig räk-cocktail och det härmade Krabban direkt. Det var gott och smakade verkligen nostalgi. Slussen i Fort Augustus var stor och vi var sju båtar som slussades ner. Längst bak ser ni exempel på två “Le Boat”.

20614151_10155467318530097_1632544841, Fort Augustus

Det går även stora båtar i kanalen och vi är glada för att vi inte behövde trängas allt för mycket med den här stora båten som så roligt heter “Lord of the Glens”. Här ser ni också Krabban redo att gå med linorna.

DSC_0852, Fort Augustus DSC_0856, Fort Augustus

När de fem slussarna var klara så gav vi oss ut på odjurs-jakt. Loch Ness är den längsta av sjöarna i kanalen och den mest mytomspunna så klart.

20504010_10155467318730097_522616794, Loch Ness

Tvärt emot den första sjön där vi kunde segla i god fart så var det totalt stilla i Loch Ness. “Vad bra, då kan vi se monstret tydligare.” tyckte Krabban. Strax där efter utbrister hon, “Ja, det var ju det jag sa, kolla där är monstret!”, och pekar mot något mystiskt i vattnet. Visst ser det ut som om det kan vara något där!? Kaptenen var lite skeptisk dock.

DSC_0864, Loch Ness

Längs efter sjön så såg vi, förutom monstret då, en person som simmade (!) bredvid en motorbåt, två “streakande” naturister och den välbesökta ruinen “Urquhart Castle”. Vi nöjde oss med att se alltsammans lite på håll.

DSC_0845 DSC_0877, Loch Ness DSC_0881, Loch Ness

Just utanför ruinen så passade vi på att tanka också. Eller passade på och passade på, vi var tvungna helt enkelt. Soppa-torsk! Snyggaste tanknings-vyn var det i alla fall.

DSC_0887, Loch Ness

En stilla kväll och natt tillbringades i Dochgarroch. (Försök uttala det om ni kan!) Där hade vi tänkt äta middag på enda stället som finns, Oakwood restaurant, som är ett slags “hemma hos” ställe. Några få bord som alla tyvärr var bokade. Då blev det en promenad längs kanalen och helt otippat fanns det en piano-affär där. Krabban funderade på hur de forslar pianon fram och tillbaka egentligen, för någon direkt väg fanns inte. Båt kanske?

DSC_0898, Dochgarroch 20561840_10155467319440097_1552589665, Dochgarroch

Jo, och så fanns ju huset med den snygga trädgården också. I fyrkanten på gräset bodde tre sköldpaddor var av den ena varit i familjen i 48 år. Ja, det är väl det som sysselsätter personerna i Dochgarroch, sköldpaddsuppfödning, matlagning och pianospelande.

20561947_10155467319305097_33352002, Dochgarroch

Så, nu är vi nästan framme. Nästan. Bara nästan. Efter de fem slussarna, just innan Seaport marina i Iverness, ligger en svängbro. (Marinan ligger i kanalen och efter den är det två slussar och en sea lock innan man är ute ut kanalen.) Och nu är bron sönder! När vi kom fram till slussen så var det bara att lägga till och vänta och istället för att slussas ner till marinan så fick vi nu ligga längs en ganska osnygg “industriaktig” kaj. Krabban tyckte att Kaptenen kunde gå och beställa en kilt undertiden, men Kaptenen var lite skeptisk.

DSC_0904, Iverness DSC_0906, Iverness

Bro-gubbarna jobbade och jobbade under natten.

DSC_0905, Iverness

I morse klockan 8 blev vi nerslussade till bassängen framför bron och där ligger vi nu. Stilla. Hela dagen. Fast det går ingen nöd på oss. Krabban har städat båten och Kaptenen kollar jobb. Senaste nytt nu är att ingen av den nya eller gamla bro-motorn fungerar så sent i kväll kommer de att manuellt öppna bron för att släppa förbi alla väntande båtar. Den stora Kanalkryssningsbåten “Lord of the Glens” ligger på andra sidan och väntar på att få komma igenom, lite lagom onöjda. Men det verkar vara lite så här i kanaler. Vi höll ju också på att fastna i Crinan kanal om ni kommer ihåg, där näst sista slussen gick sönder.

Så, om vi nu jämför kanalerna lite.

DSC_0900, Tomnahurich

Caledonian är lång med sina 29 slussar och 10 broar, mycket längre än Crinan så klart som har 15 slussar och sju broar. Båda är natursköna men Crinan är på något sätt lite mysigare. Vi hade nog uppskattat Caledonian canal mer om vi hade tagit den först och där efter gjort Crinan. Slussningen i Caledonian är superlätt eftersom personalen sköter slussarna och om man inte hamnar i en “episk 4-timmars slussning” är den för det mesta väldigt lugn. Crinan är fysiskt jobbig eftersom man sköter slussarna själv men ändå, riktigt kul. En liten kuriosa om Caledonian Canal föresten, kolla här, Sverige har minsann varit inblandade här också.

20562082_10155467319660097_633842637, Iverness

Strax blir det en stärkande middag på stan innan stora “bro-russlet” börjar. Det är väl en utopi att hoppas på uppehåll, så regnmundering på. Krabban och Kaptenen har förresten rätt olika syn på det här med regnutstyrsel för fötterna.

20527433_10155467319160097_1996991483, Dochgarroch

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Nu väntar vi…. igen

  1. Thomas Veber skriver:

    Vi har också haft närkontakt med ”Le Boat”, fast i Frankrike. Den upplevelse gav mig en reaktion som Dennis’ när ni blev påkörda av en motorbåt i hamn :-)

    Ha det så bra!

    Många hälsningar,
    Thomas

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *