Så vackert!

Barbuda, ja vad ska vi säga? Det är så där helt infernaliskt vackert så det nästan tar andan ur en, med alldeles turkost vatten och vit strand. “Alltså, jag har aldrig sett så mycket “Turkish-water” på en och samma gång!” utbrast Krabban, alldeles hänförd och Kaptenen höll absolut med. Med solen i ryggen och bra sikt körde vi slalom mellan reven och la oss på den södra udden, Spanish point. Ett riktigt coolt ställe där vi kunde ligga i skydd bakom det stora revet och se Atlantens vågor slå upp längre bort. Vi bara njöt av utsikten. Helt ensamma i viken var vi också.

DSC_0011, Barbuda DSC_0470, Barbuda DSC_0456, Barbuda

Barbuda, som ligger 30nm norr om Antigua, är en otroligt platt sandö med en sömnig liten stad, Codrington. Det är många både stora och små rev runtomkring ön så det gäller att hålla tungan rätt i munnen och ha järn-koll på navigationen. Det där med navigation fick Kaptenen verkligen ta i tu med nästa morgon. Efter en lite små rullig natt så vaknade vi till….mulet väder och blåst! Problemet med mulet väder, förutom att det är fult, är att reven inte syns särskilt bra. Eftersom det skulle blåsa mer och det var lite smårulligt under natten så bestämdes, efter ett snabbt skepparmöte, att vi skulle gå till andra sidan ön. Det skulle finnas en väg/ränna mellan de stora reven rakt ut och det fick bli alternativet, eftersom det där med slalomåkande i vind och utan sol, inte var att tänka på. Som tur var hade Kaptenen “scoutat” lite när vi körde runt bland reven med jollen. Rakt ut och rätt emellan körde vi. Kaptenen skickade Krabban längst fram i fören för att vara utkik. Det var bara det att det blåste och var rätt mycket vågor. Krabban fick sej en ordentlig “berg-och-dal-bana” där fören åkte 5m upp och ned i vågorna. De som känner Krabban vet också att det där med “berg-och-dal-banor” inte är något i Krabbans smak. Krabbans barn vägrade tex. att åka “barn berg-och-dal-banan” med sin mamma eftersom det var så pinsamt när hon skrek värre än alla barn på hela tåget. Ja, så där stod då Krabban och åkte upp och ned i de stänkande vågorna och försökte hålla utkik efter stenar och rev. Kaptenen navigerade med bravur och Krabban höll i sej för glatta livet och var inte helt bekväm med det arrangemanget men efter att ha sagt till sej själv på skarpen, “Nu skärper du dej!” så gick det ändå bra och vi, eller mest Kaptenen, trasslade oss ut genom reven och vågorna. Istället gick vi till västra delen, alldeles utanför en lång sand-tunga och jösses vad vackert. När det sen sprack upp och blev soligt så var det så bländande vackert att det nästan var överväldigande.

DSC_0050, Barbuda

Vi behövde också tulla ut och det görs i staden Codrington. För att komma dit behöver man först ta sej in med jollen till stranden och sen ta sej över lagunen. Vår jolle är tung och ännu tyngre med motor och tank. Eftersom det skulle krävas både “konst-landning” och sen att dra jollen upp för den branta stranden så “strippades” jollen på både motor, tank och annat. Där efter satte Kaptenen och Krabban i gång med att paddla sej in till stranden. Det var en bit och motvind, så det kändes i armarna. Strax innan “landning” så vände vi jollen och paddlade baklänges och så väntade vi in rätt våg som lyfte upp oss på stranden. “Det där såg nog verkligen proffsigt ut” tänkte Krabban. Där emot såg det rätt oproffsigt ut på tillbakavägen då Krabban halv-ramlade ur jollen, stukade fingret och fick sej en rejäl dusch av vågen. Vi hade riktigt tur när vi kom till andra sidan av sandremsan. Där var minsann just en man med en båt och som så gärna tog oss över lagunen.

DSC_0035, Barbuda

Taxi-båts mannen, vars namn är lite oklart, det var något som lät som Clifton, Griffin eller möjligen Guinnies, tog oss inte bara över Lagunen, han följde med och visade oss till de olika ställena (hamnkontor, tull och immigration) och det var tur för de låg verkligen utspridda. Alla människor, barn som äldre var så vänliga och hejade. Trots att Barbuda hör till Antigua så lever befolkningen “så som de alltid gjort” och har starka åsikter mot eventuella exploateringar av ön. Hästar, åsnor och andra djur får ströva vilt omkring på ön och husen har staket för att hålla djuren undan från trädgårdarna. Det var en het dag och gissningsvis höll sej de flesta i skuggan så de enda djur vi såg var ödlor.

DSC_0022, Barbuda DSC_0025, Barbuda DSC_0032, Barbuda DSC_0029, Barbuda

På tillbaka vägen fick så äntligen Krabban sin efterlängtade långa strandprommenad längs efter allt det turkosa. Svettiga och lite trötta så blev det ett härligt bad när vi kom tillbaka till Resolute.

DSC_0047, Barbuda DSC_0053, Barbuda DSC_0085, Barbuda

Trots att det hade kommit några andra båtar så tyckte hör och häpna, både Krabban och Kaptenen att med så här fint “Turkish-water” är det nudiststilen som gäller och utan att fundera så var det två, japp ni läste rätt, två naken-fisar som tog sej ett dopp i allt det här bländande fantastiskt vackra vattnet.

DSC_0055, Barbuda

 

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Så vackert!

  1. Elisabeth, den avundsjuka skriver:

    Herre jösses så galet vackert!! Det ser ut som att ni är photoshoppade in i vykort! Fortsätt att njuta. Jag har skrapat bilrutorna idag…suck…

  2. Kerstin Jedemark skriver:

    Vi längtar efter dig och saknar Brännö brugga hälsningar Katti, Kerstin , Marie ,Susanne

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *