Tidvatten

Vi får lite frågor runt tidvatten. Kommande är ett försök att förklara vad det är och effekten samt påverkan på vardagen som seglare. Läs inte detta som en vetenskaplig korrekthet :-).

DSC_0604, Alderney

I Bohuslän så kan vi uppleva vattennivå skillnader på kanske en meter. Detta kommer sig av tre saker; hög och lågtryck, vind och tidvatten. Tidvattnet är dock ett fenomen som vi i Sverige är lyckligt ovetande om. Tror att Göteborg har mindre än 20 cm tidvatten, vilket går obemärkt förbi.

Tidvatten kommer sig från att månen och solen agerar som magneter mot jorden. Vattnet som är lättflyktigt ”sugs” därför mot dessa.

Varje dygn blir det två högvatten och två lågvatten (förutom på delar av jorden där det kan vara en lite annorlunda cykel….)

Solens kraft är ca 1/5-del av månens. Därför har månen en större betydelse. Två gånger i månaden så står solen och månen på samma sida om jorden, således står de två gånger i månaden på vars sin sida av jorden. Detta skapar Spring och Neap, alltså ett ”större” och ett ”mindre” tidvatten då de antingen samverkar eller motverkar varandra. Vi har alltså ett ökande och minskande högvatten under ett känd cykel. Listiga människor har därför tagit fram tabeller, en kalender, som visar vid vilken tid det är högvatten respektive lågvatten under dagen och med hur mycket.

Alla djup i sjökort är baserade enligt vad man benämner LAT; alltså lägsta kända lågvatten. Så med kalenderns hjälp och djupet i sjökortet kan man räkna ut hur djupt det är just nu.

Så med detta kan vi se till att vi inte går på grund och vi vet när vi kan gå in i eller ut ifrån en hamn eller flod. Väldigt många hamnar är djupa och fina att gå in i vid högvatten, men när det blir lågvatten så rinner vattnet ut och torkar ut hela ”infarten”. Så för att hålla båtarna flytandes så bygger man en ”bassäng” där vattnet stannar kvar. En form av sluss alternativt ”sill” (tröskel).

DSC_0680, Guernsey 

Här runt Engelska kanalen och kanalöarna så har vi skillnader på upp emot 10 meter mellan största högvatten och lägsta lågvattnet……

Nu är inte djupet det större problemet när man pratar tidvatten. Som ni förstår så förändras inte vattennivån många meter utan att det skapas en massa strömmar. Vattnet skall strömma in eller ut. Runt kobbar och öar ger det ibland ganska besynnerliga effekter. På det flesta ställen är strömmen beskedlig och håller sig under tre knop (vi gör ca 6,5 knop för motor). Men där det blir trångt så kan det rinna på betydligt snabbare än så. Det finns ställen där strömmen närmar sig 10 knop, även om de är få.

Nu har samma listiga personer också löst detta med hjälp av strömkartor. Dessa beskriver hur strömmarna flyter varje heltimma utifrån känt klockslag för högvattnet vid en speciell plats. Då tidvattnet ”växlar” var 6:e timme så byter också strömmen riktning med samma intervall. Man måste tänka till vid tex uddar, där strömmen kan accelerera och göra att du ”fastnar” eftersom strömmen är snabbare emot än vad båten går framåt. Hände oss häromdagen vilket försenade oss ett par timmar….. Man får se upp så att man inte trycks upp på något grund eller land med en fart som är större än vad din båt kan prestera…..

DSC_0968, Ile d'Ouessant

I sjökorten finns det markerat sådan områden som kan ställa till det lite extra.

Med bra planering så är strömmarna en tillgång. Riktigt gott att glida fram i sådär 12-14 knop över grund när man egentligen bara seglar 6 knop genom vattnet.

Ok, inte så konstigt eller hur? Vi har koll på och kan förutse djupet och hur strömmen kommer att flyta. Men nu till ett problem…. och det är vinden i förhållande till strömmen. Vinden med strömmen skapar långa behagliga surfvågor, men vinden mot strömmen bygger upp murar av vatten. Redan vid 8-9 m/s och två knops ström mot vinden byggs det upp två-tre meter vågor med väldigt kort avstånd mellan topparna samt brytande karaktär. Så när en våg passerar och aktern är högt och fören, som då är på väg nedåt, går rakt in i en vägg av vatten. Vi lämnade för en tid sedan Dover för att gå till Brighton 70 sjömil bort. Vi kom halvvägs och fick 12-14 m/s (lite mer än väderleksrapporten lovade….) mot oss och så även strömmen….. vi vände och seglade tillbaka. Vid större vindstyrkor blir detta direkt farligt då vågorna börjar bryta över fördäcket med enorma krafter.

Att segla i tidvatten innebär att man är styrd av tider för att avgå eller ankomma. Hemma är det kanske bara möjlighet till hamnplast vid ankomst som styr när vi går… eller kanske hur sent det blev kvällen innan…..

Även om ovan låter som problem, så är det inte det utan bara något att rätta sig till. Här nere ser man inte på tidvatten som ett hinder, men man tycker att segla i en skärgård med en massa grynnor är läskigt. Kort sagt, sin egen vardag ger en skön bekvämlighet.

Hamnarna här består nästan enbart av pontonbryggor för att kunna följa med tidvattnet upp och ner.

DSC_1079, Douarnenez  DSC_1071, Douarnenez

När man ankrar så får man tänka till så man ligger på tillräckligt djupt vatten när lågvattnet kommer. Samt att man har tillräckligt med kätting ute för högvattnet.Strömmen har oftast starkare påverkan på båten än vinden vilket gör att man för ankars kan hamna tvärs vinden men med strömmen. Kan ge en obekväm rullning som stör nattsömnen. //D

 

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Tidvatten

  1. Annette skriver:

    Hej,
    Ola räknade och räknade, och jag dubbelkollade sedan med den fina appen jag hittat:
    TidesPlanner.
    Ibland var dom inte överens, och då var det till att räkna om…
    Kanske inte appen alltid är tillförlitlig, men den är superpraktisk tycker jag. Man ser tidvatten och strömmar på ett enkelt sätt. Kan rekommenderas!
    /Annette
    Ps. Fast på kursen fick jag lära mig att sådana moderna verktyg kan man inte lita på…

  2. Elisabeth, den avundsjuka skriver:

    Så fantastiskt bra förklarat!

  3. Tiina Thölėn skriver:

    Håller med Elisabeth den avundsjuka ? väldugt bra förklarat… tur att dessa listiga människor finns…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *