Nu har vi fått många nya intryck igen. Det beror på att vi nu har turistat oss i Porto några dagar. Charmiga eller o-charmiga Porto, vi kan inte riktigt bestämma oss, men vi har en go’ känsla med oss i alla fall.
Från den helt klart o-charmiga, dimmiga men billiga hamnen Leixões (Porto är dyrare och därifrån måste man också transportera sej in ) så tog vi metron in till Porto. Det tog ca 25 min, snyggt, rent och effektivt. Hela söndagen strosade vi omkring tillsammans med Liv och Magnus och insöp atmosfären. Porto är em mycket kuperad stad med många möjligheter till snygga vyer. På bron har vi förresten gått både uppe och nere.
På väg hem så hamnade vi strax utanför hamnen, lite oförhappandes i en kyrklig procession. Av en portugisisk tant, på portugisiska, så var det helgonet San Miguel som man firade. Det kan också ha varit någon helt annan/annat de “firade”, för portugisiska är inte riktigt det språket som vi kan. Magnus på Nanny, däremot är i princip flytande på Portugisiska, “ man bara pratar en sluddrig spanska med sch-ljud, så går det bra” säger han och det är inte utan att det funkar faktiskt.
Måndag var vi tillbaka i staden och nu med sikte på b.la Portvinsprovning. Det är faktiskt bara här i Dourodalen som allt portvin produceras. Man kan tro att portvin har fått sitt namn efter staden Porto men så är det inte. Det har fått sitt namn från ordet “port” (hamn) eftersom allt portvin lagras i hamnen.
Alla “portvins hus” ligger i en enda klunga och nedanför i floden ligger portvinsbåtarna.En riktigt härlig varm och solig eftermiddag fick vi medan dimman lurade ute vid kusten.
Tisdagen blev lite bokläsning och lite båtjobb och till kvällningen var det ju match. Det var champions-league match mellan Porto och Chelsea och då måste man ta tillfället i akt att se den tillsammans med lite Porto-fans. Nu hittade vi en liten mer “fancy” restaurang och inte någon sportsbar, men det fick duga ändå. Matchen var egentligen sekundär för det här var sista kvällen tillsammans med våra goa vännen Magnus och Liv på Nanny, som vi har hängt ihop med så länge, faktiskt ända sen toppen på Bretagne. Vi har följts åt under vägen men också varit på lite olika turer emellanåt. Våra vägar skiljs åt här. Nanny har lite mer tid på sej innan de tar dej över till Karibien och vi behöver “trampa på” lite. Vi tar den här hösten “vänster”, in i Medelhavet över vintern. Landkrabbans pappa opereras och det känns bättre att vara lite närmare nu under vintern.
Tack Liv och Magnus för alla roligheter och glada skratt! Men om vi gissar, så kommer någon av oss in-glidande i en hamn eller till en ankarplats och …”nä men titta, där ligger ju Nanny/Resolute!” Fair winds kära vänner.
Härligt 🙂